Wikipedia:Utvald artikkel

Snarvegar: WP:VA WP:UA

Utvald artikkel: det beste frå vår eigen wiki
- og eit skandinavisk samarbeid

Utvald artikkel er ein bolk på hovudsida som vert oppdatert ein gong i veka med dei første avsnitta frå ein utvald artikkel i lag med eit bilete. Alle artiklar som har ei viss lengd og ein illustrasjon kan verta utvald artikkel i ei veke. Nominering av nye kandidatar og diskusjon kan leggjast til på Wikipedia:Utvald artikkel/Kandidatar.

Dersom du ønskjer å føreslå ein særskild artikkel for ei særskild veke, kan du leggja inn eit forslag i kandidatkalenderen. Sjå årsarkivet for artiklar og diskusjonar, der du òg finn peikarar du kan leggja inn forslag eller artikkelsnuttar på.

Nynorsk Wikipedia har òg artiklar frå dei andre skandinaviske wikipediaene på framsida. Desse artiklane vert kopierte over frå våre nabospråk, på grunnlag av kva artikkel som er vald ut der.

Utvald artikkel

Utvald artikkel Kandidatar Kalender

---

Arkiv: Utvalde artiklar: 2004 – 2005 – 2006 – 2007 – 2008 – 2009 – 2010 – 2011 – 2012 – 2013 – 2014 – 2015 – 2016 – 2017 – 2018 – 2019 – 2020 – 2021 – 2022 – 2023 – 2024 – 2025 – 2026

Diskusjonar: 2007 – 2008 – 2009 – 2010 – 2011 – 2012 – 2013 – 2014 – 2015 – 2016 – 2017 – 2018 – 2019 – 2020 – 2021 – 2022 – 2023 – 2024 – 2025 – 2026

---

I dag er det tysdag, 14. juli 2026 – Oppdater sida

til da | til nb | til sv

Den noverande versjonen av denne bolken på hovudsida er om Netanya: Netanya er ein by i nord i Det sentrale distriktet i Israel, og er hovudstaden for den kringliggande Sharonsletta. Han ligg 30 km nord for Tel Aviv, og 56 km sør for Haifa, mellom elva Poleg og Wingate Institute i sør og elva Avichail i nord. Netanya har namn etter Nathan Straus, ein markant amerikansk jødisk kjøpmann og filantrop tidleg på 1900-talet. I 1928 kjøpte medlemmar av Bnei Binyamin og Hanote, ein organisasjon som vart sett opp etter at Straus informerte om grunnlegginga av busetjinga, 1,42 km² av landområdet til den arabiske landsbyen Umm Khaled. Det finst i dag ei stor usemje mellom palestinarar og israelarar om landområdet vart selt under Det britiske mandatet. Les meir … vis åleine — diskusjon — endre — dawiki — nowiki — svwiki

Bolken neste veke er om Back in Black: Back in Black er det sjuande studioalbumet til det australske rockebandet AC/DC, gjeve ut av Albert Productions og Atlantic Records den 25. juli 1980. Det var det første albumet til bandet med Brian Johnson som vokalist, etter at den tidlegare vokalisten Bon Scott døydde. Albumet vart komponert av Johnson og brørne Angus og Malcolm Young, og spelt inn over sju veker på Bahamas frå april til mai 1980 med produsenten Robert John «Mutt» Lange, som òg hadde produsert Highway to Hell. Etter ferdigstillinga miksa gruppa Back in Black i Electric Lady Studios i New York City. Det heilsvarte plateomslaget vart designa som eit «teikn på sorg» etter Scott. Les meir … vis åleine — diskusjon — endre — dawiki — nowiki — svwiki

Utvald bokmålsartikkel

Utvald bokmålsartikkel-arkiv: 2005 – 2006 – 2007 – 2008 – 2009 – 2010 – 2011 – 2012 – 2013 – 2014 – 2015 – 2016 – 2017 – 2018 – 2019 – 2020 – 2021 – 2022

hent frå nb

Den noverande versjonen av denne bolken på framsida er: Helleristningene på Leirfall er jordbruksristninger fra bronsealderen i Hegra, Trøndelag. Lokaliteten ble oppdaget fra 1910 til 1961. Den er en av de største bergkunstlokalitetene i Norden. Det er gitt ulike tall for antall enkeltfigurer her: 947, 899 eller så mye som 1200. Helleristningene på Leirfall inngår i en større struktur av helleristninger i Stjørdalsdalføret. Leirfall er bemerkelsesverdig både på grunn av det store antallet figurer, og på grunn av variasjon i motivene. De mest framtredende trekkene ved Leirfall-feltene er prosesjonen med 13 menneskefigurer i hovedfeltet, og det store antallet fotsåler. Begge deler har blitt tolket som uttrykk for rituelle praksiser. Feltet inneholder også sol-, heste- og båt-figurer. ► Les mer her. vis — nowiki — dawiki — svwiki

Versjonen av denne bolken på framsida neste veke er: Diabetes type 1 (insulinavhengig diabetes eller barnediabetes) er en sykdom som skyldes at bukspyttkjertelen gradvis slutter å produsere insulin. Når kroppen ikke klarer å produsere nok insulin i forhold til mengden karbohydrater som spises, stiger blodsukkeret, som så forårsaker symptomene på sykdommen. Sykdommen oppstår ofte akutt, med tydelige symptomer som tørste, hyppig vannlating, vekttap, tåkesyn og lite energi. Grunnen til at diabetes type 1 oppstår er ikke kjent, men forskere tror at en blanding av arv og miljøpåvirkning spiller en rolle. ► Les mer her. vis — nowiki — dawiki — svwiki

Utvald dansk artikkel

Utvald dansk artikkel-arkiv: 2005 – 2006 – 2007 – 2008 – 2009 – 2010 – 2011 – 2012 – 2013 – 2014 – 2015 – 2016 – 2017 – 2018 – 2019 – 2020 – 2021 – 2022

hent frå da

Den noverande versjonen av denne bolken på framsida er: Kreis Dithmarschen (dansk: Ditmarsken) er en tysk kreis i delstaten Slesvig-Holsten med hovedby i Heide. Landskabet er præget af marsklandskabet, som udgør den vestlige halvdel af området ud mod Nordsøen. Historisk var Ditmarsken et vestholstensk landskab, der i middelalderen hovedsagelig var befolket af frisere, som havde dannet en selvstændig bonderepublik. I 1500 forsøgte kong Hans og hertug Frederik at erobre området, men blev slået af bondehæren. Først i 1559 blev Ditmarsken erobret af Frederik 2. og hertug Adolf af Gottorp, hvorefter området blev delt. Efter krigen i 1864 blev Ditmarsken sammen med de øvrige nordtyske hertugdømmer afstået til Preussen. Nu udgør Kreis Dithmarschen cirka 1.400 km² og har en befolkning på ca 133.000 indbyggere. Læs mere vis — dawiki — nowiki — svwiki

Versjonen av denne bolken på framsida neste veke er: Attentatforsøget på J.B.S. Estrup 21. oktober 1885 var et drabsforsøg mod lederen af den danske regering, konseilspræsident J.B.S. Estrup. Attentatforsøget blev udført af den 19-årige typograf Julius Rasmussen på åben gade ud foran Estrups hjem i København. Estrup, som repræsenterede partiet Højre, var upopulær efter at have gjort brug af Grundlovens provisoriebestemmelse for at gennemføre en vidtgående finanslov, som især mødte modstand fra Venstre. Julius Rasmussen var venstremand og utilfreds med den politiske situation. Han ventede på Estrup uden for dennes bolig, og da konseilspræsidenten kom hjem efter møder i Folketinget, affyrede Rasmussen to pistolskud, hvoraf ét prellede af på en frakkeknap og det andet borede sig ind i porten bag Estrup. Rasmussen blev idømt 14 års strafarbejde. Han afsonede dog kun de fire år, da han hængte sig i sin celle. Attentatforsøget betød, at Estrup og Højre kom til at stå stærkere politisk i resten af hans regeringstid frem til 1894. Læs mere vis — dawiki — nowiki — svwiki

Utvald svensk artikkel

Utvald svensk artikkel-arkiv: 2005 – 2006 – 2007 – 2008 – 2009 – 2010 – 2011 – 2012 – 2013 – 2014 – 2015 – 2016 – 2017 – 2018 – 2019 – 2020 – 2021 – 2022

Utvald svensk artikkel er vald ut mellom dei artiklane som er utvalde på svensk wikipedia denne veka: her.

Den noverande versjonen av denne bolken på framsida er: Tidmätningens historia är lika lång som den mänskliga civilisationens. Tidiga exempel på tillämpningar var att förutsäga mörkrets inbrott, att planera sådd och skörd, att komma ihåg högtider och att navigera. Det nuvarande sexagesimala talsystemet, som delar upp tidintervall i 60 lika stora delar, uppfanns av sumererna och har använts i cirka 4 000 år. Det forntida Egypten delade upp dagen i två 12-timmars perioder och använde stora obelisker för att följa solens position. De utvecklade också vattenuret, som troligen först användes i Amun-Res tempelkomplex i Karnak och senare även i det antika Grekland. Den kinesiska Shangdynastin tros ha använt vattenuren vid ungefär samma tid, efter att tekniken hade kommit in via Mesopotamien så tidigt som 2000 FVT. Kineserna blev också de första att dela dygnet i 100 lika långa intervall, ke. Andra antika tidmätare var ljusklockan som användes i Kina, Japan, England och Irak; tidstickan, ett slags portabelt solur som ofta användes i Indien, Tibet och i vissa delar av Europa samt olika typer av timglas som principiellt är lika vattenur. Läs mer … vis — svwiki — dawiki — nowiki

Versjonen av denne bolken på framsida neste veke er: Korpen (Corvus corax) är en stor, svart kråkfågel. Den finns över norra halvklotet och är därmed den mest spridda av alla kråkfåglar. Den är en av världens två största kråkfåglar tillsammans med den afrikanska tjocknäbbade korpen, och är troligen den tyngsta av alla tättingar. En vuxen fågel är mellan 80 och 102 centimeter lång och väger 0,69 till 1,63 kilo. Korpar blir i naturen omkring 10 till 15 år, men livslängder på upp till 40 år har noterats. Unga fåglar lever ofta i mindre flockar, men bildar livslånga par senare i livet. Korpen har samexisterat med människor i tusentals år. I vissa områden har den varit så framgångsrik att den där betraktas som ett skadedjur. En del av dess framgång beror på dess allsidiga kost. De livnär sig av as, insekter och matavfall, liksom spannmål, bär, frukt och små djur. Man har iakttagit några anmärkningsvärda bedrifter i problemlösning hos denna art, vilket har lett till uppfattningen att den är mycket intelligent. Läs mer … vis — svwiki — dawiki — nowiki

Veke 31

Utvald nynorskartikkel	nnwiki	nowiki	dawiki	svwiki
Utvald bokmålsartikkel	nnwiki	nowiki	dawiki	svwiki
Utvald dansk artikkel	nnwiki	nowiki	dawiki	svwiki
Utvald svensk artikkel	nnwiki	nowiki	dawiki	svwiki

Veke 32

Utvald nynorskartikkel	nnwiki	nowiki	dawiki	svwiki
Utvald bokmålsartikkel	nnwiki	nowiki	dawiki	svwiki
Utvald dansk artikkel	nnwiki	nowiki	dawiki	svwiki
Utvald svensk artikkel	nnwiki	nowiki	dawiki	svwiki