Hoppa till innehållet

Jordgubbe

Redigera länkar
Från Wikipedia
Jordgubbe
Planta med delvis mogna frukter, "jordgubbar".
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxter
Plantae
DivisionFröväxter
Spermatophyta
UnderdivisionGömfröväxter
Angiospermae
KlassTrikolpater
Eudicotyledonae
OrdningRosordningen
Rosales
FamiljRosväxter
Rosaceae
UnderfamiljRosoideae
SläkteSmultronsläktet
Fragaria
ArtJordgubbe
F. × ananassa
Vetenskapligt namn
§ Fragaria × ananassa
Auktor(Weston) Rozier
Bild av enskild frukt.
Bild av enskild frukt.

Jordgubbe (Fragaria × ananassa) är en hybrid inom smultronsläktet (Fragaria), som i sin tur tillhör familjen rosväxter. Dess röda frukt – en skenfrukt av typen fruktförband – betraktas som ett bär och kännetecknas av tydlig arom, starkt röd färg, utpräglad saftighet och sötsyrlig smak. Den äts färsk eller som en populär ingrediens i många efterrätter eller andra söta livsmedel.

Den moderna jordgubben är en korsning mellan två olika smultronarter, i Frankrike under 1700-talet. Den introducerades till Sverige i slutet av samma sekel, alternativt i början av 1800-talet.[1] Odling av jordgubbe har helt ersatt den tidigare odlingen av smultron. Kina är det största producentlandet i en årsproduktion på cirka 10 miljoner ton.

Biologi

[redigera | redigera wikitext]

Planta och förökning

[redigera | redigera wikitext]

Namnet jordgubbe syftar både på plantan och på bäret. Växten jordgubbe är en flerårig ört, där rötterna är vitt förgrenade. Från den korta stammen utgår en bladrosett med blad som är trefingrade. I bladvecken framträder knoppar som utvecklas till sidoskott med blad, blomklasar och revor. Växtens förökning kan dels ske asexuellt (via revorna), dels sexuellt (via frön).[2]

De regelbundet byggda blommorna är stora och vita. Beroende på växtsort inträder de cirka tre veckor långa blomningen vid olika tidpunkter, från maj till in på sensommaren. Majoriteten av sorterna är självpollinerande i och med att de kan befruktas via eget pollen. Annars är både insekter och vind viktiga medhjälpare vid pollineringen.[2]

Bär som är fruktförband

[redigera | redigera wikitext]

Ur vetenskaplig synvinkel är jordgubben inte ett bär utan ett fruktförband. Den är alltså en skenfrukt, det vill säga en uppsvälld blombotten.[2] Denna blombotten är köttig och välsmakande. På utsidan av blombotten sitter en stor mängd små nötter; dessa gula "prickar" är växtens egentliga frukter.[2]

Jordgubbar tillhör de tidigast mognande frukterna under en odlingssäsong i tempererat klimat.[3] Som omogna är bären grönvita, och de mognar mot allt djupare rött. Det finns också en vit variant av jordgubben (smulgubbe); denna saknar det röda färgämnet och kan därför ätas av allergiker som inte tål de vanliga röda jordgubbarna.

Historik

[redigera | redigera wikitext]

Bakgrund

[redigera | redigera wikitext]
T.v.: Smultron, som odlades fram till 1600-talet. T.h.: Antoine Nicolas Duchesne upptäckte att den odlade varieteten 'Gariguette' (på bilden) var en korsning av jättesmultron och scharlakanssmultron.
T.v.: Smultron, som odlades fram till 1600-talet.
T.h.: Antoine Nicolas Duchesne upptäckte att den odlade varieteten 'Gariguette' (på bilden) var en korsning av jättesmultron och scharlakanssmultron.[5]

Jordgubben är en sentida korsning av olika smultron. De små smultronen hade varit kända för bland annat antika romerska poeter som Vergilius och Ovidius.[3]

De här bären var dock relativt smaklösa och användes ofta snarare som dekoration än som mellanmål.[6] Under medeltiden hade dock konsumtion av smultron blivit vanligare,[7] och på 1200-talet omnämns europeisk odling av smultron.[3]

Korsning

[redigera | redigera wikitext]

Den moderna jordgubben är en hybrid som troligen odlades fram i Bretagne[7] i Frankrike på 1740-talet. Den är resultatet av en korsning mellan scharlakanssmultron (F. virginiana) från östra Nordamerika, kända för sin smak, och jättesmultron (F. chiloensis)[8] från Chile och som 1714 valts ut av Amédée-François Frézier för sin storlek[9] och därefter förts hem till Europa.[2]

I Frankrike odlades sedan jättesmultron, med sina ganska ljusa och saftiga[6] frukter, tillsammans med plantor av scharlakanssmultron vars frukter är små, mörkröda och relativt syrliga.[10] Scharlakanssmultronets kraftigt söta smak gjorde att resenärer från Europa tog med sig dessa bär hem till Europa redan på 1600-talet.[6] I mitten av 1700-talet korsade sig dessa två arter spontant,[3] varvid uppkom hybriden ananassmultron som kombinerade söt smak med stor storlek.[6] Till sist korsades den framkomna korsningen med parksmultron, och även fortsatt har hybriden förädlats vidare med en mängd olika sorter. En korsning mellan jordgubbe och smultron har namnet smulgubbe.[10]

Utveckling och spridning

[redigera | redigera wikitext]

Redan 1769 odlades den nya jordgubben i slottsträdgården i Versailles.[6]

I Sverige introducerades jordgubbar under senare hälften av 1700-talet,[2] alternativt i början av 1800-talet.[1] Fältmässig jordgubbsodling kom igång i större skala i början[11] eller mitten av 1900-talet, och odling sker numera i större delen av världen. Jordgubbe räknas till de kommersiellt viktigaste frukterna,[2] och jordgubb är inom livsmedelsindustrin en vanlig smakvariant på inte minst efterrätter, glass eller andra söta bakverk eller konfektyrer.

Odling

[redigera | redigera wikitext]
Världens 10 största jordgubbsproducenter (2023)
Rang Område Produktion
(ton)		 Andel
(%)
1Kina Kina[a]4 120 00043,5
2USA USA1 300 00013,4
3Egypten Egypten883 0009,1
4Turkiet Turkiet677 0007,0
5Mexiko Mexiko641 6006,6
5Spanien Spanien329 3003,4
6Ryssland Ryssland261 2002,7
7Polen Polen194 5002,0
8Brasilien Brasilien189 0001,9
9Japan Japan161 8001,7
10Sydkorea Sydkorea159 0001,6
Total världsproduktion 9 700 000
Källa: FAO:s data för år 2023.[12]

Producentländer

[redigera | redigera wikitext]

Odling av jordgubbar har ökat kraftigt på senare år, från cirka 0,75 miljoner ton år 1965 till drygt 9 miljoner 2021. Detta har för vissa länder gjort jordgubbar till en strategisk exportprodukt, där man stödja landsbygdens utveckling och samtidigt generera stora exportinkomster.[13]

Den ökande internationella efterfrågan har gjort odlarna känsliga för väderomslag, brist på arbetskraft och ojämn vattentillgång.[13]

Östasien

[redigera | redigera wikitext]

Kina är den största producenten av jordgubbar i världen, med en andel motsvarande drygt 40 procent av världsmarknaden. Odlingarna täcker en yta på 140 000 hektar, vilket även motsvarar cirka 35 procent av den globala odlingsytan för jordgubbar. Det mesta av odlandet sker i småskaliga familjeodlingar, med plantraderna täckta av enkla plasttunnlar. Storskalig odling i växthus står endast för en mycket liten del av jordgubbsproduktionen.[13]

Toppnationen Kina är dock ingen större exportör av färska jordgubbar,[13] där man 2023 endast stod för 0,57 av handeln på den internationella marknaden. Mestadels exporteras denna känsliga färskvaruprodukt till grannländer som Ryssland, Kazakstan och Vietnam.[14]

I Östasien är även Japan och Sydkorea stora producenter av jordgubbar.[12]

Sverige

[redigera | redigera wikitext]

I Sverige täcker den totala jordgubbsodlingen en yta på omkring 2 500 hektar, år 2022 ägda och drivna av 600 odlingsföretag. Under sommarens "jordgubbssäsong" är Sverige helt självförsörjande på jordgubbar, med en årlig skörd på cirka 16 800 ton (cirka 3–4 liter jordgubbar per svensk och år).[15]

Under resten av året sker import av jordgubbar till landet bland annat från länder i södra Europa, Israel, Kalifornien, Sydamerika och Nya Zeeland.[2]

Nordamerika

[redigera | redigera wikitext]

USA och Mexiko tillhör världens största producentländer, med USA ofta placerad som tvåa och Mexiko på femte plats.[12]

USA har stora odlingar i Kalifornien och Florida och exporterar även till Europa. Produktionen i Kalifornien exporteras även till Mexiko och Asien. Utmaningar för industrin är beroendet av manuell arbetskraft för den känsliga grödan, liksom återkommande torkperioder som tvingat fram alltmer konstbevattning av arealerna.[13]

Ett viktigt mexikanskt odlingsområdet ligger i Michoacán, där torka och extrem värme är två av utmaningarna för odlarna.[13] Landet är annars stor exportör av jordgubbar, främst till övriga Nordamerika.[12]

Medelhavsområdet

[redigera | redigera wikitext]

I Medelhavsområdet är Egypten, Turkiet och Spanien de största producentländerna, och de förser stora delar av Mellanöstern och Europa med jordgubbar.[13]

Den tredje största producenten globalt är Egypten, som inte minst vuxit fram som den största exportören av djupfrysta jordgubbar. De milda vintrarna i Nildeltat samt sandjordarna i området gynnar en tidig skörd och export till olika europeiska marknader.[13]

Turkiet, världens fjärde största producentland, odlar både i öppna fält och i växthus. På grund av den varierande topografin och de olika odlingszonerna är odlingssäsongen lång inom landet.[13]

Den största jordgubbsproducenten i Europa är Spanien. Provinsen Huelva i västra Andalusien är ledande produktionsområde i landet.[13]

Andra länder

[redigera | redigera wikitext]

Odling av jordgubbar pågår i cirka 80 olika länder, där de sex största producenterna sammanlagt står för cirka 75 procent av världsproduktionen.[13] Utöver ovanstående länder kan nämnas bland annat Polen, som i hög utsträckning producerar i jordgubbar för livsmedelsindustrin. I Brasilien ökar produktionen i de sydligaste delstaterna i landet.[13]

Odlingsvillkor

[redigera | redigera wikitext]

Plantering av jordgubbsplantor kan ske under våren eller tidig höst; ju tidigare plantering på hösten desto större skörd under påföljande sommar.[15] Avståndet mellan plantorna bör vara cirka 75 cm. Under plantorna bör man lägga ut hackelse, halm[16] eller svart plast, så att själva frukterna kan skyddas från jorden.[2]

Jordgubbsodling i stor skala är en krävande verksamhet, både när det gäller teknik och mängden arbetskraft som behövs.[17] Plantan trivs i soliga och varma lägen, och i väldränerad jord.[15] De flesta jordar med svagt sur eller neutral reaktion (helst 5,5–6,5 pH[16]) kan vara lämpliga, även om styv lerjord är mindre bra.[2] Odling på samma mark mer än 2–3 år i rad leder till mindre skördar,[18] och inom näringen talas ibland om att jorden är "trött".[16]

Pollinering av många och olika pollinerande insekter bidrar till en bättre fruktsättning. Det leder till jordgubbar som växer snabbare, får en jämnare form och längre hållbarhet.[19] Under blomningen är plantorna känsliga för frost, och låg temperatur kan även ge sämre pollinering.[2]

Gråmögel, mjöldagg och andra svampsjukdomar kan förorsaka stora förluster för odlaren. Andra potentiella hot mot plantorna är angrepp från jordgubbsvivel, kvalster, nematoder, spottstrit och stinkflyn. Frukterna kan i sin tur få skador via sniglar och tusenfotingar, särskilt när frukterna är i kontakt med jorden.[2] För bekämpning av gråmögel har man framgångsrikt testat distribution av en jästliknande biokontrollsvamp (Aureobasidium pullulans) med hjälp av humlor som spridare.[20][21]

Konsumtion

[redigera | redigera wikitext]
Furaneol bidrar till jordgubbarnas doft.

Jordgubbar är söta frukter med en viss syrlighet och för många angenäm smak och doft. Populariteten beror både smak, doft och användbarhet i färskt och behandlat skick[13] (som sylt, saft och smak- och doftsättare i en mängd livsmedel och andra varor).

De färdigutvecklade och plockade röda jordgubbarna är fullt ätbara, och äts vanligen på sommaren i Skandinavien och Finland. Åtminstone i Sverige är det populärt som självplock, särskilt inför midsommar.[22][23]

Jordgubbar är utpräglade färskvaror, med en kort förvaringstid. Orensade jordgubbar kan förvaras några dagar i kylskåp, men efter att frukterna rensats bör de konsumeras snabbare än så.[24] Infrysning av jordgubbar har en ökande betydelse, och där är Egypten den största leverantören på världsmarknaden.[13]

Vitaminer

[redigera | redigera wikitext]

Jordgubbar innehåller förhållandevis mycket C-vitamin, till och med mer än vad apelsin gör (52 mg/100 g[25]). I jordgubbar mättes halten C-vitamin av svenska Livsmedelsverket 2011 till 61 mg per 100 g, vilket var mindre än svarta och röda vinbär men mer än exempelvis vita vinbär och krusbär.[26]

Förvaring

[redigera | redigera wikitext]

Efter plockning håller jordgubbarna bäst om de förvaras svalt. Vid kylförvaring har svenska jordgubbar en hållbarhetstid på cirka 5 dagar, medan jordgubbar från andra länder har en hållbarhetstid på cirka 10 dagar.[27]

Vid frysförvaring bör jordgubbarna lättsockras för bäst smak och hållbarhet. Bärfrämjandet rekommenderar även att jordgubbarna skivas först. Hållbarhetstiden i frys är cirka 3–4 månader för osockrade och cirka 12 månader för sockrade. Jordgubbarna kan ändra struktur efter frysning, så frysta jordgubbar lämpar sig därför mindre bra för garnering.[28]

Prissättning, vikt och volym

[redigera | redigera wikitext]

Jordgubbar säljs oftast efter förpackningens nettovikt i kg.

Jordgubbars skrymdensitet är cirka 0,5 kg/liter. I Sverige förpackas jordgubbar vanligtvis i lådor som rymmer 1 liter. Därmed väger varje låda cirka 0,5 kg.

Servering

[redigera | redigera wikitext]

För bästa smakupplevelse bör jordgubbar serveras rumstempererade.[29]

Namn och sorter

[redigera | redigera wikitext]

Etymologi

[redigera | redigera wikitext]

När jordgubbar introducerades i Sverige på slutet av 1700-talet kallades de ananassmultron, på grund av sitt latinska namn (F. ananassa). Jämför även ananasgubbe.[30]

Ordet jordgubbe är belagt i svenska språket sedan 1638[31] och användes tidigare för parksmultron. Allteftersom den moderna jordgubben ersatte parksmultronet i odlingar, övertog den parksmultronets gamla namn. Gubbe är från början dialektalt och betyder liten klump.

På danska och norska används det snarlika ordet havejordbær respektive hagejordbær, med uttydningen 'trädgårdssmultron, trädgårdsjordbär'. På engelska används namnet strawberry, 'stråbär', medan franskan kallar växten fraise.

Franskans fraise är (liksom engelskans strawberry) gemensamt för alla typer av smultron, och i det franska fallet finns en oväntad koppling till Frézier, mannen som försåg växtförädlingen i Europa med jättesmultron från Chile. Hans anfader Julius de Berry serverade en tallrik med smultron till kung Karl den enfaldige i slutfasen av en bankett i Antwerpen år 916. Kungen gengäldade detta genom att låta adla honom samt ge honom namnet Fraise. Detta namn omvandlades senare till Frazer, efter att familjen emigrerat till England, och därefter till Frézier efter familjens återinvandring till Savojen där de kom att slå sig ner mer permanent.[32]

Sorter (urval)

[redigera | redigera wikitext]

Utvecklingen av senare tiders olika jordgubbssorter är en lång process. Den har involverat olika sorters målmedveten korsning mellan jättesmultron och scharlakanssmultron, liksom med deras ättlingar, i syfte att ta fram lämpliga egenskaper. Mycket av denna förädlingsverksamhet har ägt rum i England.[3]

'Hovey' var den första amerikanska jordgubbssorten, framtagen 1834 och namngiven efter odlaren Charles Hovey i Massachusetts. Den här sorten har senare blivit stamfader för de flesta moderna varieteter, inklusive 'Wilson' från 1851 och 'Howard 17' från 1909.[3] Den mer produktiva och härdiga 'Wilson' följdes av en stor expansion av jordgubbsodlingen i USA, med en femtiofaldig ökning av den odlade arealen till cirka 40 000 hektar. Sedan 1920-talet har den mesta (amerikanska) växtförädlingen av jordgubbe skett vid större experimentodlingar.[3]

Nedan listas några populära sorter bland yrkesmässiga jordgubbsodlare i Sverige, med ursprungsland och ursprungsår samt ungefärligt mognadsdatum i mellersta Sverige. I södra Sverige mognar de vanligen en vecka tidigare än angivna dagar, och i norra Sverige 14–30 dagar senare.

Tidiga sorter

  • 'Zephyr' (Danmark, 1965[33]), 20–25 juni, bra härdighet och avkastning, och den kan odlas i hela Sverige. Bärvikt 7–15 gram. Stora bär i början, som dock minskar snabbt. Var tidigare den vanligaste jordgubben för färskvarumarknaden, men har numera nästan försvunnit på grund av dålig hållbarhet.
  • 'Honeoye '(USA, 1979[33]), 23–28 juni. Bärvikt 12-16 gram. Omtyckt bland odlare för sin tålighet, men inte så omtyckt bland konsumenterna på grund av att den ofta har en vattnig eller syrlig smak. Numera den helt dominerande sorten bland de tidiga jordgubbarna.
  • 'Kent' (Kanada, 1981[33]), 24–30 juni, god härdighet och avkastning. Bärvikt 12–19 gram. Jämn och god bärstorlek i under hela odlingsperioden.

Medeltidiga sorter

  • 'Korona' (Nederländerna, 1978[33]), 1–10 juli. Bärvikt 12–18 gram. Numera den vanligaste sorten i Sverige. Härdigheten är relativt god, så den är populär i norra Sverige.
  • 'Lina' (Sverige, 1986[33]), 4–14 juli. Bärvikt 8–12 gram. Passar bäst för hemträdgården.
  • 'Senga Sengana' (Tyskland, 1954[33]), 4–14 juli. Bärvikt 8–12 gram. Var förr den vanligaste jordgubbssorten i Sverige, men har numera nästan försvunnit på grund av dålig hållbarhet.
  • 'Elsanta' (Nederländerna, 1981[33]), 1–10 juli. Bärvikt 12–18 gram. Den vanligaste sorten på kontinenten och i Storbritannien. Kräver skyddade lägen i Sverige.
  • 'Polka' (Nederländerna, 1987[33]), 1–10 juli. Odlas mest för lokal försäljning och självplock. En av de numera vanligaste sorterna.

Sena sorter

  • 'Bounty' (Kanada, 1972[33]), 7–17 juli. Bärvikt 12–16 gram. Ganska härdig. Odlas mest för närmarknad och självplock.
  • 'Dania' (Danmark, 1982[33]), 10–20 juli. Bärvikt 12–18 gram. Relativt härdig och odlas även i norra Sverige.
  • 'Pegasus' (England, 1990[33]), 7–17 juli. Bärvikt 12–16 gram. Kräver varma och skyddade lägen i Sverige.

Jordgubbar i kulturen

[redigera | redigera wikitext]

Jordgubbar och smultron förekommer på olika sätt i kulturen. Det röda bäret (röda frukten) har kommit att förknippas med ung kärlek, flyktig njutning, renhet och lockelsen hos världsliga excesser.[34]

De syns i konstnärliga eller populärkulturella verk som "Strawberry Fields Forever". I Hieronymus Boschs målning Lustarnas trädgård symboliserar överdrivet stora smultron den flyktiga och farligt lockande njutningen.[35] Édouard Manets målade sin Jordgubbar cirka 1882.[36] I den moderna kulturen kan frukten symbolisera naturlig skönhet, vitalitet och kvinnlighet. Den snabbt övergående jordgubbssäsongen har också inspirerat fotografer och bildkonstärer till beskrivninbar av konsumism, massmarknadskultur och människans samverkan med naturen.[37]

Kommentarer

[redigera | redigera wikitext]
  1. ↑ Endast Folkrepubliken Kina.

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. 1 2 Heimdahl, Jens (30 januari 2017). ”Jordgubbe”. arkeologerna.com. Arkiverad från originalet den 8 oktober 2025. http://web.archive.org/web/20251008231941/https://arkeologerna.com/bloggar/tradgardsarkeologi/jordgubbe/. Läst 10 juli 2026.
  2. 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 ”jordgubbe”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/jordgubbe. Läst 10 juli 2026.
  3. 1 2 3 4 5 6 7 Grubinger, Vern (juni 2012). ”History of the Strawberry” (på engelska). www.uvm.edu. https://www.uvm.edu/vtvegandberry/factsheets/strawberryhistory.html. Läst 11 juli 2026.
  4. Feldmann, Mitchell J.; Pincot, Dominique D. A.; Cole, Glenn S.; Knapp, Steven J. (2024-03-19). ”Genetic gains underpinning a little-known strawberry Green Revolution” (på engelska). Nature Communications 15 (1). doi:10.1038/s41467-024-46421-6. ISSN 2041-1723. PMID 38504104. PMC: 10951273. https://www.nature.com/articles/s41467-024-46421-6. Läst 10 juli 2026.
  5. ↑ Feldmann, Mitchell J.; Pincot, Dominique D. A.; Cole, Glenn S.; Knapp, Steven J. (2024-03-19). ”Genetic gains underpinning a little-known strawberry Green Revolution” (på engelska). Nature Communications 15 (1). doi:10.1038/s41467-024-46421-6. ISSN 2041-1723. PMID 38504104. PMC: 10951273. https://www.nature.com/articles/s41467-024-46421-6. Läst 10 juli 2026.
  6. 1 2 3 4 5 Sütcü, Emrah (11 juni 2025). ”Varför åt inte romarna jordgubbar?”. varldenshistoria.se. https://varldenshistoria.se/samhalle/vardagsliv/varfor-at-inte-romarna-jordgubbar. Läst 10 juli 2026.
  7. 1 2 Harrison, Dick (2 februari 2016). ”Hur länge har vi haft jordgubbar?”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/a/0362d74c-b5ba-442f-84fd-826d72ef6636. Läst 10 juli 2026.
  8. ↑ ”Catalogue of Life - 2014 Annual Checklist :: Species details”. www.catalogueoflife.org. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2014/details/species/id/16783063. Läst 5 november 2019.
  9. ↑ ”Strawberry, The Maiden With Runners”. Botgard.ucla.edu. Arkiverad från originalet den 6 juli 2010. https://web.archive.org/web/20100706193324/http://www.botgard.ucla.edu/html/botanytextbooks/economicbotany/Fragaria/index.html. Läst 5 december 2009.
  10. 1 2 ”jordgubbe - Uppslagsverk”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/jordgubbe. Läst 9 april 2024.
  11. ↑ Sundberg, Katarina (25 juni 2021). ”Så uppstod jordgubben – vår mest älskade midsommardessert”. sverigesradio.se. https://www.sverigesradio.se/artikel/sa-uppstod-jordgubben-var-mest-alskade-midsommardessert. Läst 11 juli 2026.
  12. 1 2 3 4 ”Crops” (på engelska). FAOSTAT. FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation. 2023. https://www.fao.org/faostat/en/#data/QCL. Läst 10 juli 2026.
  13. 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 Adel, Mostafa (9 december 2025). ”From Fields to Markets: How China, Egypt and Spain Shape the Global Strawberry Trade”. www.linkedin.com. https://www.linkedin.com/pulse/from-fields-markets-how-china-egypt-spain-shape-global-mostafa-adel-zoiif. Läst 11 juli 2026.
  14. ↑ ”China Fresh Strawberry: Suppliers & Market Trends” (på engelska). Tridge. https://www.tridge.com/tridge-woods/fresh-strawberry/CN. Läst 11 juli 2026.
  15. 1 2 3 ”Jordgubbar”. www.bondeniskolan.se. LRF. 2022. https://www.bondeniskolan.se/for-elever/vaxter/frukter-och-bar/jordgubbar/. Läst 10 juli 2026.
  16. 1 2 3 Brozinic, Karina (13 februari 2023). ”Odla perfekta jordgubbar – skötsel och plantering”. Riksförbundet Svensk Trädgård. https://svensktradgard.se/tradgardsrad/hallbar-odling/odla-egen-mat/odla-jordgubbar/. Läst 11 juli 2026.
  17. ↑ ”Jordgubbsodlingar | Maalahden Marjat – Malax Bär” (på amerikansk engelska). Arkiverad från originalet den 9 april 2024. https://web.archive.org/web/20240409100205/https://www.lang.fi/odling/jordgubbar/. Läst 9 april 2024.
  18. ↑ Jordgubbar. Jordbruksverket. https://www2.jordbruksverket.se/webdav/files/SJV/trycksaker/Pdf_ovrigt/ovr282v3.pdf. Läst 11 juli 2026
  19. ↑ Holm, Hanna (18 juli 2026). ”Många och olika pollinerande insekter ger fina jordgubbar till midsommar | Lunds universitet”. www.lu.se. https://www.lu.se/artikel/manga-och-olika-pollinerande-insekter-ger-fina-jordgubbar-till-midsommar. Läst 11 juli 2026.
  20. ↑ Lithell, Kajsa (21 mars 2022). ”Hållbarare jordgubbar när humlor levererar biologiskt bekämpningsmedel mot gråmögel | Medarbetarwebben”. SLU.SE. https://internt.slu.se/nyheter-originalen/2022/3/hallbarare-jordgubbar/. Läst 11 juli 2026.
  21. ↑ Iqbal, Mudassir; Jützeler, Matilda; França, Soraya C.; Wäckers, Felix; Andreasson, Erik; Stenberg, Johan A. (2022-02). ”Bee-Vectored Aureobasidium pullulans for Biological Control of Gray Mold in Strawberry” (på engelska). Phytopathology® 112 (2): sid. 232–237. doi:10.1094/PHYTO-05-21-0205-R. ISSN 0031-949X. https://apsjournals.apsnet.org/doi/10.1094/PHYTO-05-21-0205-R. Läst 11 juli 2026.
  22. ↑ ”Jordgubbskaoset – långa köer till odlingen”. Nerikes Allehanda. 23 juni 2022. https://www.na.se/2022-06-23/jordgubbskaoset--langa-koer-till-sjalvplockningen. Läst 3 juli 2023. [inloggning kan krävas]
  23. ↑ Brolléus, Per (24 juni 2021). ”Poppis att plocka jordgubbar – Mats: Blir jobbigt att stå i kö”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/lang-ko-till-jordgubbslandet-mats-det-blir-jobbigt-att-sta-i-ko. Läst 3 juli 2023.
  24. ↑ Wallén-Widung, Minna (11 oktober 2017). ”Hur förvarar man jordgubbar på bästa sätt?” (på nordsamiska). RECEPT. https://recept.se/artikel/sa-har-forvarar-du-jordgubbar-pa-basta-satt. Läst 11 juli 2026.
  25. ↑ Carlsson, Hanna (8 december 2020). ”Så mycket C-vitamin finns i apelsin – jämfört med andra citrusfrukter”. www.mabra.com. https://www.mabra.com/nyttig-mat/apelsin-nyttigare-an-andra-citrusfrukter/7132958. Läst 3 juli 2023.
  26. ↑ Veronica Öhrvik, Irene Mattisson, Anders Staffas och Hanna Sara Strandler (2011). Bär - analys av näringsämnen. Rapport 12 - 2011. sid. 14. https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/publikationsdatabas/rapporter/2011/2011_livsmedelsverket_12_vitaminer_bar.pdf. Läst 3 juli 2023
  27. ↑ ”Förvara blåbär och andra färska bär”. ICA.se. https://www.ica.se/artikel/forvara-blabar-och-andra-farska-bar/. Läst 3 juli 2023.
  28. ↑ Källström, Eva (5 augusti 2020). ”Frysa in och tina bär – tänk på det här för bästa resultat | Land.se”. Land. https://www.land.se/mat-dryck/frysa-tina-bar/. Läst 3 juli 2023.
  29. ↑ ”Doften avgör jordgubbarnas smak”. SVT Nyheter. 22 juni 2018. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/helsingborg/doften-avgor-jordgubbarnas-smak. Läst 3 juli 2023.
  30. ↑ ”Jordgubbshistoria | Bärfrämjandet”. Arkiverad från originalet den 3 juli 2023. https://web.archive.org/web/20230703194116/https://barframjandet.se/jordgubbshistoria/. Läst 3 juli 2023.
  31. ↑ Svenska Akademiens ordbok: Jordgubbe
  32. ↑ Berretta, Emmanuel (21 augusti 2008). ”L'espion qui ramena sa fraise” (på franska). Le Point / archive.wikiwix.com. https://archive.wikiwix.com/cache/?url=http://www.lepoint.fr/actualites-sciences-sante/l-espion-qui-ramena-sa-fraise/1055/0/268153. Läst 10 juli 2026.
  33. 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 ”Jordgubbar”. www.glassakademin.se. https://www.glassakademin.se/jordgubbar/. Läst 10 juli 2026.
  34. ↑ Crypto Dash (15 oktober 2025). ”Strawberries in Culture and Art: The Symbol of Love, Beauty, and Fleeting Happiness” (på engelska). Medium. https://medium.com/@cryptodash6/strawberries-in-culture-and-art-the-symbol-of-love-beauty-and-fleeting-happiness-97e9fad6a313. Läst 10 juli 2026.
  35. ↑ Brazdžiūnas, Kazimieras (2 juli 2024). ”Exhibition 'Strawberry' at the Rooster Gallery” (på engelska). Echo Gone Wrong. https://echogonewrong.com/exhibition-strawberry-at-the-rooster-gallery/. Läst 10 juli 2026.
  36. ↑ ”Edouard Manet - Strawberries - The Metropolitan Museum of Art” (på engelska). www.metmuseum.org. Arkiverad från originalet den 10 april 2026. http://web.archive.org/web/20260410203730/https://www.metmuseum.org/art/collection/search/436963. Läst 10 juli 2026.
  37. ↑ Najade, Freya (2023-12-26). ”Strawberries in Winter” (på engelska). Design/Arts/Culture 4 (1): sid. 84–91. doi:10.12681/dac.35385. ISSN 2732-6926. https://ejournals.epublishing.ekt.gr/index.php/DAC/article/view/35385. Läst 10 juli 2026.

Allmänna källor

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Katalogdata
​​​ • BioLib: 39824​ • Dyntaxa: 223029​ • EoL: 245515​ • GBIF: 3029912, 9420370​ • PlantList: rjp-38077​ • Tropicos: 100355015​ • Inaturalist: 55366​ • ITIS: 24630​​​​​​​ • IPNI: 30117681-2​​​​​ • GRIN: 244​​ • FOC: 242322784​​​ • PLANTS: FRAN​​​​​​​​​​​​​​​
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Jordgubbe&oldid=59462095”