Staffan Westerberg

	Staffan Westerberg
	Staffan Westerberg 1967.
Född	Staffan Gunnar Westerberg; 11 juni 1934; Nederluleå församling i nuvarande Luleå kommun, Norrbottens län
Död	23 juni 2026 (92 år); Läby distrikt, Uppsala, Uppsala län
Aktiva år	1956–2025
Betydande roller
	Vilse i pannkakan
	IMDb SFDb

Staffan Gunnar Westerberg, född 11 juni 1934 i Nederluleå församling i nuvarande Luleå kommun, Norrbottens län,^[1] död 23 juni 2026^[2] i Läby distrikt i Uppsala,^[3] var en svensk regissör, manusförfattare, skådespelare, dockspelare och programledare. Han blev bland annat känd för sitt barnprogram Vilse i pannkakan som hade premiär 1975.

Biografi

Uppväxt

Staffan Westerberg växte upp i Luleå; hans far Folke Westerberg var disponent vid LKAB.^[4] Då Westerberg var fem år gammal dog hans äldre bror Lasse, nio år gammal, efter att ha blivit påkörd av en bil då han var ute och cyklade.^[5] Detta ägde rum på mors dag, och deras mor återhämtade sig aldrig.^[6] Broderns död satte sina spår även hos Staffan, som sökte tröst i fantasins värld.^[7]

Redan som barn intresserade Westerberg sig för teater och skådespeleri, och med hjälp av bland annat kartonger, ficklampor och egen dekor skapade han sin egen teater där han satte upp olika pjäser och operetter han sett på Riksteatern.^[8]

Karriär

Efter studenten bestämde sig Westerberg för att flytta till Stockholm för att ägna sig åt teater där och under vistelsen där fick han bo hos släktingar.^[9] Hans dröm var att få skapa egna TV-program^[10] med inriktning på barnteater.^[11] Han var elev vid Östgötateaterns elevskola 1956–1959.

Westerberg gjorde under 1970- och 80-talen en rad mer eller mindre populära barnprogram med sig själv som dockspelare, men blev framför allt omtalad för det surrealistiska programmet Vilse i pannkakan, som av en del barn uppfattades som skrämmande. Westerberg blev något av en symbol för 1970-talets kulturradikalism, vilket kom till uttryck med den klassiska skylten "Det är ditt fel, Staffan Westerberg" vid Hultsfredsfestivalen 1998.^[12] Han har också fått epitetet "Mannen som förstörde en hel generation".^[13]^[14] Han är också känd för sina program med Lillstrumpa och Syster Yster som första gången dök upp i julkalendern 1983, Lille Luj och Änglaljus i strumpornas hus. Under 1970-talet arbetade han även parallellt med scenteater, och många av dessa pjäser har också sänts i TV.^[15]

Westerberg var engagerad vid Dramaten, Stockholms stadsteater, Norrbottensteatern, Uppsala Stadsteater och Teater Brunnsgatan Fyra.

Hans självbiografi Elvaåringen utkom år 2010.^[16]

Filmografi

1965 – Ett avsked
1966 – Clownen Beppo
1972 – Det bara händer att en ask blir en pratsam figur, musik av Lasse Dahlberg (visad första gången 12/1)
1973 – Den lilla teatern spelar för dig
1974 – Herr Ingentings funderingar (TV-program)
1975 – Vilse i pannkakan (TV-program)
1977 – Dockmakarens verkstad (premiär 14/11)
1978 – Utebänkens sagor (premiär 18/12)
1980 – Den flygande näsduken (premiär 11/10)
1980 – Paraplyernas uppror
1981 – Mellan himmel och jord^[17]
1982 – Staffans sagor
1983 – Ett litet drömspel
1983 – Lille Luj och Änglaljus i strumpornas hus (TV-serie)
1984 – Lillstrumpa och Syster Yster på villovägar
1988 – Vägen hem
1992 – Clownen och snarkofagen
1999–2000 – Eva & Adam (TV-serie)
2000 – Titta en älg!
2001 – Eva & Adam – fyra födelsedagar och ett fiasko
2001 – Återkomsten (TV-serie)
2002 – Livet i 8 bitar
2003 – Min första kärlek (kortfilm)
2009 – Selma och Ågust
2014 – Söder om Folkungagatan (TV-serie)

Teater

Roller

År	Roll	Produktion	Regi	Teater
1956		Vita Hästen (Im weißen Rößl) Erik Charell, Hans Müller-Einigen och Ralph Benatzky	John Zacharias	Östgötateatern
1957	David, kontorist hos Hansan	Gustav Vasa August Strindberg	John Zacharias	Östgötateatern
	Cato	Vägen till Rom (The Road to Rome) Robert E. Sherwood	Kurt-Olof Sundström	Östgötateatern
		Simones drömmar (Die Gesichte der Simone Machard) Bertolt Brecht och Hanns Eisler	Kurt-Olof Sundström	Östgötateatern
		Lysistrate (Λυσιστράτη) Aristofanes	Olof Thunberg	Östgötateatern
1958		Don Quijote – Riddaren av den sorgliga skepnaden (Don Quijote – Der Ritter von der traurigen Gestalt) Wulf Leisner	Lars-Erik Liedholm	Östgötateatern
	Claude	Efter levande modell (D’après nature ou presque) Michel Arnaud	Lars-Erik Liedholm	Östgötateatern
	Sir John Bushy	Richard II (The Life and Death of King Richard the Second) William Shakespeare	Olof Widgren John Zacharias	Östgötateatern
1959	Tom Cherry	Den stora drömmen (Flowering Cherry) Robert Bolt	Lars-Erik Liedholm	Östgötateatern
		Ung och grön (Salad Days) Dorothy Reynolds och Julian Slade	Ingrid Luterkort	Östgötateatern
	Grip	Ett resande teatersällskap August Blanche	Bertil Norström	Östgötateatern
1961	Geoffrey	Doft av honung (A Taste Of Honey) Shelagh Delaney	Eva Sköld	Riksteatern^[18]
1970		Go’vännen Staffan Westerberg		Östgötateatern
1970		Bland stubbar och troll Staffan Westerberg	Hans Elfvin	Östgötateatern

Regi

År	Produktion	Upphovsmän	Teater
1966	Clownen Beppo	Else Fisher	Stockholms skolteater på Allén^[19]
1966	Amédée Amédée, ou Comment s'en debarasser?	Eugène Ionesco	Riksteatern
1985	SnällPelle	Staffan Westerberg	Folkteatern

Scenografi och kostym

År	Produktion	Upphovsmän	Regi	Teater	Noter
1966	Clownen Beppo	Else Fisher	Staffan Westerberg	Stockholms skolteater på Allén^[19]	Scenografi
1973	Gula tassen	Annika Holm och Staffan Westerberg Efter en saga av Werner Aspenström	Peter Egge	Östgötateatern	Kostym och kattmatta
1985	SnällPelle	Staffan Westerberg	Staffan Westerberg	Folkteatern

Bibliografi

1969 – Leka teater
1986 – Staffans sagor
2006 – Storgatan : en Las Vegasshow i Luletappning, manus
2010 – Elvaåringen
2011 – Onyttingen
2014 – Hoppla (bok+ljud/cd-rom)
2017 – Girafferna
2025 – Det går så länge det går (och sen går det inte längre)

Diskografi

1975 – Vilse i pannkakan
1980 – Med örat mot jorden
1980 – Utebänkens sagor (med Ellika Lindén, Per Dunsö och Ola Ström)

Priser och utmärkelser

1994 – En bit av Georgs hatt
1998 – Svenska Dagbladets Poppepris
2001 – Mensapriset
2002 – Hedersdoktor vid Luleå tekniska universitet^[20]
2006 – Litteris et Artibus^[21]
2006 – Aspenströmpriset
2010 – Svenska teaterkritikers Hederspris

Referenser

Noter

↑ Sveriges befolkning 2000: Westerberg, Staffan Gunnar (1934-06-11) Försäkringskassan, uttag avseende 20001231 (2014)
↑ Torbjörn Ivarsson (23 juni 2026). ”Staffan Westerberg död”. DN.se. https://www.dn.se/direkt/2026-06-23/staffan-westerberg-dod/. Läst 23 juni 2026.
↑ https://www.ratsit.se/19340611-Staffan_Gunnar_Westerberg_Uppsala/ZYhRqWdy6W9X8buiXmlV6TaLw_FEVeCJOruXW0CGxqY
↑ Marie Ström. ”Biografi med barnaögon”. Sverige: Piteåtidningen. Arkiverad från originalet den 21 februari 2014. https://web.archive.org/web/20140221215645/http://mobil.pitea-tidningen.se/Default.aspx?id=5850444&ix=-1&ixs=-1. Läst 18 juni 2012. ”Det är en svåråtkomlig, komplicerad och kylig relation som framträder i den stora villan i Luleå där pappan arbetade som bruksdisponent.”
↑ Therese Eriksson. ”Sorgen i pannkakan”. Sverige: Helsingborgs Dagblad. Arkiverad från originalet den 18 januari 2011. https://web.archive.org/web/20110118002940/http://mobil.hd.se/kultur/boken/2011/01/15/sorgen-i-pannkakan/. Läst 18 juni 2012. ”När han var fem år blev hans äldre bror, nio år, påkörd av en bil och dog.”
↑ Marie Ström. ”Biografi med barnaögon”. Sverige: Piteåtidningen. Arkiverad från originalet den 21 februari 2014. https://web.archive.org/web/20140221215645/http://mobil.pitea-tidningen.se/Default.aspx?id=5850444&ix=-1&ixs=-1. Läst 18 juni 2012. ”Han dog på Mors dag, med en bukett kabblekor på pakethållaren. Mamman kom aldrig över sorgen.”
↑ Marie Ström. ”Biografi med barnaögon”. Sverige: Piteåtidningen. Arkiverad från originalet den 21 februari 2014. https://web.archive.org/web/20140221215645/http://mobil.pitea-tidningen.se/Default.aspx?id=5850444&ix=-1&ixs=-1. Läst 18 juni 2012. ”Fantasin blev hans lekkamrat. Med den skapade han överlevnadsvärldar.”
↑ Marie Ström. ”Biografi med barnaögon”. Sverige: Piteåtidningen. Arkiverad från originalet den 21 februari 2014. https://web.archive.org/web/20140221215645/http://mobil.pitea-tidningen.se/Default.aspx?id=5850444&ix=-1&ixs=-1. Läst 18 juni 2012. ”Med hjälp av kartongkulisser från Allers familjejournal byggde han sin första teater. Där satte han upp egna versioner av pjäser och operetter han sett på Riksteatern, med hjälp av egendesignad dekor, ficklampor och stearinljus.”
↑ Lotta Ringdahl. ”Norrskenet lyser igenom”. Sverige: Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/bostad/mittkvarter/norrskenet-lyser-igenom_2741505.svd. Läst 18 juni 2012. ”Direkt efter gymnasiet lämnade Staffan Luleå för ett liv med teatern i Stockholm. Han fick bo hos släktingar i Gamla stan, hos konstnären Rudolf Govenius, hans fru Maya och dottern Vera.”
↑ Malena Janson. ”Intervju med Staffan Westerberg”. Sverige: Barnkulturbloggen. http://barnkulturbloggen.blogspot.se/p/intervju-med-staffan-westerberg.html. Läst 29 juni 2012. ”TV var ett medium som lockade. TV var för mig en miniatyrteater i varje hem, som jag kunde befolka. Känslan var att jag flyttade in i varje litet hem i Sverige.”
↑ Malena Janson. ”Intervju med Staffan Westerberg”. Intervju med Staffan Westerberg. Sverige: Barnkulturbloggen. http://barnkulturbloggen.blogspot.se/p/intervju-med-staffan-westerberg.html. Läst 29 juni 2012. ”TV måste ju också ha varit ett perfekt medium för dig eftersom man där kan arbeta mycket med närbilder. Dina figurer är ju ofta så väldigt små? Det måste funka bättre än på en scen? - Ja, det gör det ju. Jag har ju använt dockorna på scen också men då i en annan funktion. Men jag hade ju en fantastisk frihet, man var liksom öppen för allt. Jag undrar vem som i dag skulle kunna få göra en serie som Herr Ingentings funderingar?”
↑ ”Storpotäten ska göra comeback”. Aftonbladet. 13 november 2001. Arkiverad från originalet den 30 april 2007. https://web.archive.org/web/20070430223355/http://www.aftonbladet.se/vss/noje/story/0,2789,105780,00.html.
↑ ”Vilse i livet – med Staffan Westerberg”. Flamman. 25 februari 2010. Arkiverad från originalet den 18 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100818111930/http://www.flamman.se/vilse-i-livet-med-staffan-westerberg. Läst 18 augusti 2014.
↑ Sorgen i pannkakan. Helsingborgs Dagblad. 15 januari 2011. Läst 2014-08-18.
↑ Malena Janson. ”Intervju med Staffan Westerberg”. Intervju med Staffan Westerberg. Sverige: Barnkulturbloggen. http://barnkulturbloggen.blogspot.se/p/intervju-med-staffan-westerberg.html. Läst 29 juni 2012. ”Du arbetade även med scenteater parallellt under 70-talet? - Ja, det gjorde jag. Det var ju en period när jag arbetade väldigt mycket för TV. Men jag skrev också för barn och många av pjäserna sändes sedan också i TV.”
↑ ”Staffan Westerberg: "Elvaåringen. En självbiografisk resa"”. Dagens Nyheter. 28 december 2010. http://www.dn.se/dnbok/bokrecensioner/staffan-westerberg-elvaaringen-en-sjalvbiografisk-resa/. Läst 30 juni 2016.
↑ Mellan himmel och jord på Svensk mediedatabas
↑ S B-l (7 februari 1961). ”'Doft av honung' på Riksteatern”. Dagens Nyheter: s. 12. https://arkivet.dn.se/tidning/1961-02-07/36/12. Läst 26 september 2020.
1 2 Annika Holm (17 mars 1966). ”En som bör göra barnteater”. Dagens Nyheter: s. 18. https://arkivet.dn.se/tidning/1966-03-17/11166-74/18. Läst 9 september 2025.
↑ ”Staffan Westerberg blir doktor”. Svenska Dagbladet. 24 augusti 2002. http://www.svd.se/staffan-westerberg-blir-doktor. Läst 30 juni 2016.
↑ ”Litteris et Artibus 2006”. Kungahuset. Arkiverad från originalet den 26 januari 2021. https://web.archive.org/web/20210126215951/https://www.kungahuset.se/monarkinhovstaterna/ordnarochmedaljer/medaljer/medaljer/sokmedalj.4.30963a1811be3fda3ab800012080.html?medaljar=2006&medaljtyp=Litteris+et+Artibus&medaljnamn=. Läst 30 juni 2016.

Källor

Östgötateaterns arkiv

Externa länkar

Staffan Westerberg i Libris
Staffan Westerberg på Svensk Filmdatabas
Staffan Westerberg på Internet Movie Database (engelska)

[1] Sveriges befolkning 2000: Westerberg, Staffan Gunnar (1934-06-11) Försäkringskassan, uttag avseende 20001231 (2014)

[2] Torbjörn Ivarsson (23 juni 2026). ”Staffan Westerberg död”. DN.se. https://www.dn.se/direkt/2026-06-23/staffan-westerberg-dod/. Läst 23 juni 2026.

[3] ttps://www.ratsit.se/19340611-Staffan_Gunnar_Westerberg_Uppsala/ZYhRqWdy6W9X8buiXmlV6TaLw_FEVeCJOruXW0CGxqY

[4] Marie Ström. ”Biografi med barnaögon”. Sverige: Piteåtidningen. Arkiverad från originalet den 21 februari 2014. https://web.archive.org/web/20140221215645/http://mobil.pitea-tidningen.se/Default.aspx?id=5850444&ix=-1&ixs=-1. Läst 18 juni 2012. ”Det är en svåråtkomlig, komplicerad och kylig relation som framträder i den stora villan i Luleå där pappan arbetade som bruksdisponent.”

[5] Therese Eriksson. ”Sorgen i pannkakan”. Sverige: Helsingborgs Dagblad. Arkiverad från originalet den 18 januari 2011. https://web.archive.org/web/20110118002940/http://mobil.hd.se/kultur/boken/2011/01/15/sorgen-i-pannkakan/. Läst 18 juni 2012. ”När han var fem år blev hans äldre bror, nio år, påkörd av en bil och dog.”

[6] Marie Ström. ”Biografi med barnaögon”. Sverige: Piteåtidningen. Arkiverad från originalet den 21 februari 2014. https://web.archive.org/web/20140221215645/http://mobil.pitea-tidningen.se/Default.aspx?id=5850444&ix=-1&ixs=-1. Läst 18 juni 2012. ”Han dog på Mors dag, med en bukett kabblekor på pakethållaren. Mamman kom aldrig över sorgen.”

[7] Marie Ström. ”Biografi med barnaögon”. Sverige: Piteåtidningen. Arkiverad från originalet den 21 februari 2014. https://web.archive.org/web/20140221215645/http://mobil.pitea-tidningen.se/Default.aspx?id=5850444&ix=-1&ixs=-1. Läst 18 juni 2012. ”Fantasin blev hans lekkamrat. Med den skapade han överlevnadsvärldar.”

[8] Marie Ström. ”Biografi med barnaögon”. Sverige: Piteåtidningen. Arkiverad från originalet den 21 februari 2014. https://web.archive.org/web/20140221215645/http://mobil.pitea-tidningen.se/Default.aspx?id=5850444&ix=-1&ixs=-1. Läst 18 juni 2012. ”Med hjälp av kartongkulisser från Allers familjejournal byggde han sin första teater. Där satte han upp egna versioner av pjäser och operetter han sett på Riksteatern, med hjälp av egendesignad dekor, ficklampor och stearinljus.”

[9] Lotta Ringdahl. ”Norrskenet lyser igenom”. Sverige: Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/bostad/mittkvarter/norrskenet-lyser-igenom_2741505.svd. Läst 18 juni 2012. ”Direkt efter gymnasiet lämnade Staffan Luleå för ett liv med teatern i Stockholm. Han fick bo hos släktingar i Gamla stan, hos konstnären Rudolf Govenius, hans fru Maya och dottern Vera.”

[10] Malena Janson. ”Intervju med Staffan Westerberg”. Sverige: Barnkulturbloggen. http://barnkulturbloggen.blogspot.se/p/intervju-med-staffan-westerberg.html. Läst 29 juni 2012. ”TV var ett medium som lockade. TV var för mig en miniatyrteater i varje hem, som jag kunde befolka. Känslan var att jag flyttade in i varje litet hem i Sverige.”

[11] Malena Janson. ”Intervju med Staffan Westerberg”. Intervju med Staffan Westerberg. Sverige: Barnkulturbloggen. http://barnkulturbloggen.blogspot.se/p/intervju-med-staffan-westerberg.html. Läst 29 juni 2012. ”TV måste ju också ha varit ett perfekt medium för dig eftersom man där kan arbeta mycket med närbilder. Dina figurer är ju ofta så väldigt små? Det måste funka bättre än på en scen? - Ja, det gör det ju. Jag har ju använt dockorna på scen också men då i en annan funktion. Men jag hade ju en fantastisk frihet, man var liksom öppen för allt. Jag undrar vem som i dag skulle kunna få göra en serie som Herr Ingentings funderingar?”

[12] ”Storpotäten ska göra comeback”. Aftonbladet. 13 november 2001. Arkiverad från originalet den 30 april 2007. https://web.archive.org/web/20070430223355/http://www.aftonbladet.se/vss/noje/story/0,2789,105780,00.html.

[13] ”Vilse i livet – med Staffan Westerberg”. Flamman. 25 februari 2010. Arkiverad från originalet den 18 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100818111930/http://www.flamman.se/vilse-i-livet-med-staffan-westerberg. Läst 18 augusti 2014.

[14] Sorgen i pannkakan. Helsingborgs Dagblad. 15 januari 2011. Läst 2014-08-18.

[15] Malena Janson. ”Intervju med Staffan Westerberg”. Intervju med Staffan Westerberg. Sverige: Barnkulturbloggen. http://barnkulturbloggen.blogspot.se/p/intervju-med-staffan-westerberg.html. Läst 29 juni 2012. ”Du arbetade även med scenteater parallellt under 70-talet? - Ja, det gjorde jag. Det var ju en period när jag arbetade väldigt mycket för TV. Men jag skrev också för barn och många av pjäserna sändes sedan också i TV.”

[16] ”Staffan Westerberg: "Elvaåringen. En självbiografisk resa"”. Dagens Nyheter. 28 december 2010. http://www.dn.se/dnbok/bokrecensioner/staffan-westerberg-elvaaringen-en-sjalvbiografisk-resa/. Läst 30 juni 2016.

[17] Mellan himmel och jord på Svensk mediedatabas

[18] S B-l (7 februari 1961). ”'Doft av honung' på Riksteatern”. Dagens Nyheter: s. 12. https://arkivet.dn.se/tidning/1961-02-07/36/12. Läst 26 september 2020.

[Holm-19] 1 2 Annika Holm (17 mars 1966). ”En som bör göra barnteater”. Dagens Nyheter: s. 18. https://arkivet.dn.se/tidning/1966-03-17/11166-74/18. Läst 9 september 2025.

[20] ”Staffan Westerberg blir doktor”. Svenska Dagbladet. 24 augusti 2002. http://www.svd.se/staffan-westerberg-blir-doktor. Läst 30 juni 2016.

[21] ”Litteris et Artibus 2006”. Kungahuset. Arkiverad från originalet den 26 januari 2021. https://web.archive.org/web/20210126215951/https://www.kungahuset.se/monarkinhovstaterna/ordnarochmedaljer/medaljer/medaljer/sokmedalj.4.30963a1811be3fda3ab800012080.html?medaljar=2006&medaljtyp=Litteris+et+Artibus&medaljnamn=. Läst 30 juni 2016.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

[13]

[14]

[15]

[16]

[17]

[18]

[19]

[20]

[21]